25/03/2014
- Nu sitter det säkert en massa män där ute i bilköerna och tänker "det här ska jag absolut inte se".
Så sa alltså programledaren för P4 Stockholms morgonprogram när han intervjuade oss i fredags, angående att And I and Silence har kvinnliga huvudrollsinnehavare, kvinnlig manusförfattare, kvinnlig regissör och mestadels kvinnligt produktionsteam.
Han var alltså orolig för att män inte ska vilja se And I and Silence för att den inte är gjord av män. Intressant. Enligt hans resonemang kan män alltså inte intressera sig för något som är gjort av kvinnor.
Undra om han känner en liknande oro för, säg, I väntan på Godot, som ju bara har manliga roller, manlig manusförfattare och (oftast) manlig regissör... Och undra om han överhuvudtaget hade ställt en liknande fråga till Johan Rabaeus och Mikael Persbrandt.
Troligtvis inte. Det är allt för vanligt att kultur gjord av kvinnor reduceras till Kvinnlig Kultur, något som enligt P4 Stockholm alltså är helt ointressant för män. Kultur gjord av män, däremot, blir bara Kultur, och alltså universellt intressant för alla - män som kvinnor.
Så, för att stilla din oro, P4-Peder. Det GÅR att vara man och intressera sig för kultur gjord av kvinnor, lika mycket som kvinnor genom århundraden intresserat sig för Shakespeare, Becket, Molière och Brecht.
