Österlens fredsfestival

Hem
Sverige
Simrishamn
Österlens fredsfestival

Vart är vi på väg? Säkert är att allt hänger ihop. Presentation av pro-
gram, informationsbord och huspoeten Birk Andersson, Haiku-dikter för folket. Ca 15 min.

Vår ambition är att festivalen ska tydliggöra

Bankgiro 5144-5955
Swish-nummer 123 537 47 64
Medlemsavgift: 200 kronor per år. HÄR KOMMER FREDAGENS PROGRAM:

Med reservation för ändringar

FREDAGEN DEN 9 AUGUSTI 2024

10.00
Samling Korsavads parkering, manifestation med sång genom stan.

11.00
Invigning med musik i tältet med Anna Bernhorn, Anna Hedar och
AnnaKarin Bunnel I militarismens tid måste

fredens tanke fort-
farande tänkas, sägas högt och synliggöras! Humoristiska dikter om kalhyggen, yogainstruktörer, fred, politiker och nudister. Skrattgaranti utlovas!

12.00
Max Gustavsson – satir som samhällskritik; presentation av bilder
och tankar (utställning/försäljning).

12.30
Sven Eric Liedman, författare och idéhistoriker, ställer frågan
– Var är vi och vart är vi på väg? Lever vi i ett Sverige som kryper
ihop av rädsla? Vad säger Sven Erik Liedman, författare och idéhistoriker, aktuell med nyutkommen bok, ”Tidens smala näs”.

14.00
Paus, fika, mingel och mat.

14.30
Tema FRED MED JORDEN
Michelle Appelros är humanekolog vid Lunds Universitet. del av
konstnärs och interventions gruppen Syndicate of Creatures, och
initiativtagare av Degrowth Festivalen Köpenhamn. Om nedväxt
och omsorg som antitesen till kapitalism. Karin Saler är arkitekten som för tio år sen började odla grönsaker småskaligt, lokalt och tillsammans med andra för att ändra världens gång och skapa en ny hållbar mänsklig existens. Mathilda Tham är professor i design vid Linnéuniversitetet och är
en av grundarna till Earth Logic, dvs. det mode som är logiskt för
jordens hälsa och överlevnad. Ca 15 min
Eva Törnvall, specialistsjuksköterska & med dr, Eva-Lena Einberg,
specialistsjuksköterska & fil dr, talar om sjukvård i klimatkrisen, det enskilt största hotet mot människors hälsa. Passet avslutas med gemensamt scensamtal med moderator och
plats för frågor

16.30
Paus, fika, mat och mingel.

17.30
Mats Söderlund, poet och författare, numera bosatt i Simrishamn. Har bl.a. givit ut boken ”Härlig är jorden. Om fjällen, vädret och allt det som ännu inte gått förlorat”. Boken är en kärleksförklaring till de ekosystem som nu hotas och en engagerad plädering för det vi ännu inte förlorat. (bokförsäljning + signering).

18.30
Cecilia Paulsson berättar om organisationen Wellbeing/Weall
Sweden en samlingspunkt för personer, organisationer, institut och företag som är intresserade av en välbefinnande-ekonomi inom planetens gränser (presentation/frågor).

19.15
Elisabeth Gerle, författare och forskare, knuten till Lunds Universitet, senast verksam som professor i etik. Om boken ”Vi är inte idioter”, scensamtal + försäljning och signering.

20.30
StorÖsterlens Spelmanslag
Kom och lyssna och dansa till Österlens svängigaste spelmanslag under ledning av Sven Midgren.

21.15
Klangmeditation med Tina Quartey. Låt kroppen, själen och anden omslutas och vila i en klangmed-
itation. Slut ögonen om du vill. Andas in, andas ut. Helt kravlöst. Kanske kan vi mötas tillsammans i en ordlös bön eller intention om fred. Men också att bara få vara här och nu. Slagverkaren Tina Quartey spelar gongar, klangskålar, ramtrumma och andra meditativa klanger

LÖRDAG DEN 10 AUGUSTI

10.00-11.30
Tema FRED PÅ JORDEN
Att arbeta för fred, rättvisa, liv och hälsa. Olika föreningar, olika
arbetssätt. En mångfald som ger hållbarhet. Vendela Englund
Burnett, ordförande i Läkare mot Kärnvapen (SLMK), Thomas
Magnusson, Sv. Freds, Viktoria Strand, Ship to Gaza . Presentationer följt av scensamtal med moderator.

11.30
Charlie Brolund, är aktuell med nya albumet ”Brunnen”. Charlie
berättar om uppväxt och utveckling, om föräldrar, föräldraskap och
barn. Om tacksamheten över tidigare generationers arbete som har
möjliggjort för hen att leva som den hen är idag. Om vad som finns
att ta vara på här och nu och vad som är värdefullt att föra vidare in
i framtiden.

12.00
Paus, mat och mingel.

13.00
Frida Stranne, forskare, lektor och författare. Hennes senaste bok
Illusionen om den amerikanska freden väckte stor debatt när den
kom våren 2023. Frida driver podden USA & Co sedan april 2024. Pratar på temat: “Varför bör Sverige inte förlita sin säkerhet på USA
- om hur Washingtons agenda leder till fler krig, inte färre.

14.30
Milena Bergquist, författare och journalist. Boken ”Alla dessa barn
– om krigsbarnen från Wien och svenskarna som öppnade sina
hem” handlar om första världskrigets 22 000 svältande krigsbarn
som kom till Sverige 1919-1924. Milenas mormor var ett av dessa
barn (föredrag och signering).

15.00
Paus, fika, mat och mingel.

15.30
Maja Heurling, aktuell med ny skiva 2025. Debuterade med albu-
met “Simlektioner” 2000. Uppföljaren ”Tänk om kärlek inte övervin-
ner allt” kom 2012. 2014 medverkade hon på hon skivan “Påtår hos
Moa Martinson”, med nyskrivna sånger utifrån Moas liv och verk. Idag spelar hon tillsammans med Charlie Brolund.

16.00
Eva Svedling, f.d. statssekreterare med ansvar för klimat,
Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, och prodekan på
Handelshögskolan Ett samtal om forskning och debattklimat,
samarbetet akademi-civilsamhälle, politik och näringsliv. politikens
roll och demokrati som motor. (Scensamtal med moderator/frågor).

17.00
Stigmark & Ray
Stigmark & Ray tar er med på en musikalisk resa
genom livets faser och fasor, förälskelser och förvecklingar med
texter som vill både störa och beröra. Med samspelt stämsång, pi-
ano, gitarr, mandolin och munspel framför de två låtskrivarna
Annika Stigmark och Lolita Ray sina popinfluerade visor. Våren
2024 släppte duon sin första gemensamma EP med fem samskriv-
na låtar.

17.45
Birk Andersson. Sammanfattning i Haiku.

18.15
Midgren/Skrobe/Quartey, Tre musiker, tre generationer, tre
temperament . Med fiol, slagverk och mandola/gitarr tar de sig an
den svenska folkmusiken, men med inslag från andra stilar och
traditioner vilket hörs i de färgstarka och klangrika arrangemangen. Och dans-svänget är gruppens ledstjärna – för den här trion älskar
såväl att spela konsert som att skapa extas på dansgolvet.

19.00
Danselever från Kulturskolan i Simrishamn.

19.15
Paus – fika, mat och mingel.

20 - ca 21.30
Majken Tajken – ett band som mixar reggae, hiphop, funk och
Balkan i en salig blandning i en kombinationen som gör det
praktiskt taget omöjligt att stå still. Malmö/Österlen är deras rötter
vilket hörs i deras musik med inspirationskällor som Peps och
Timbuktu. SÖNDAG DEN 11 AUGUSTI
11.00
Ekumenisk fredsgudstjänst i S:t Nicolai kyrka, Simrishamn.

Österlens Fredsfestival 2023

Fred på jorden Fred med jorden

PROGRAM

FREDAGEN DEN 4 AUGUSTI

10.00 SAMLING på Korsavads parkering FÖR MANIFESTATION med banderoller, flaggor, flyers, musik,
fest, särskild trudelutt/tal när vi passerar Torget och sedan kort men inbjudande invigningstal på Hamnplan.

11.00 Välkomna till tältet, kör, sång, musik och genomgång av upplägg och alla in- och utgångar, fika-
rum, bokbord, m.m. Presentation av program och presentation av organisationer som har inf/bok-bord.

12.00 Ingeborg Breines, fredsaktivist, tidigare direktör i UNESCO och president i Det Internasjonale Freds-
byrået. ”Fredskultur, utopi eller sikkerhetspolitisk alternativ?”

12.40 Fredsrörelsen 2023 – vilka är vi, vad vill vi, hur arbetar vi? Nordiska gäster medverkar i ett scen-
samtal med spaning framåt. Bl.a. om demokratins utveckling i militarismens tidevarv. Thomas Wallgren,

professor i Filosofi, aktiv nej till Nato, fredsaktivist, ledamot i fullmäktige i Helsingfors för Socialdemokra-
terna och miljöaktivist, Ellie Civjat, doktor i elektronik på Linnéuniversitetet och medlem i Jordens Vänner,

Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet, debattör och författare. Scensamtal.

13.30 Paus för bensträckare

14.00 Pierre Schori, Från ett kallt krig till ett annat? Om kampen för fred och social rättvisa i Sverige – och
USA. Pierre Schori, tidigare socialdemokratisk minister,och FN-ambassadör talar om militariseringen av
Sveriges utrikes- och säkerhetspolitiken. Han menar att Sverige i flera avgörande beslut, i realiteten utan
debatt, steg för steg, drivits in i Nato och kommer att ställa frågan vad vi nu ska göra av vår vrede och
förtvivlan. Schori drar även paralleller mellan den långa kampen för fred och social rättvisa i Sverige och
USA utifrån sin nyskrivna bok Slummen får sin hämnd, som handlar om svenskättlingen Carl Sandburg
som blev den förste ombudsmannen i den växande socialdemokratiska arbetarrörelsen. Samtal och tid för
boksignering.

15.00 Paus för bensträckare

15.15 Om kulturens roll, kulturen som verktyg och behovet av ”inre omställning” . Medverkande bl.a. Beat-
rice Järås, skådespelare och musikalartist, Therese Uddenfeldt, journalist och författare till Gratislun-
chen och Frans Libertson, doktorand inom industriell miljöekonomi vid Lunds Universtitet. Scensamtal.

16.00 Paus, fika, mingel

16.30 Sverker Sörlin – Moralen i Antropocen: Klimatrisen, demokratin och vår existentiella belägen-
het. Sverker Sörlin författare och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Omtyckt radio-
röst, sommarpratare 2022, opinionsbildare och kulturskribent främst Dagens Nyheter. Har skrivit i en lång rad genrer, främst inom området idéhistoria, men också självbiografiskt i böcker om så vitt skilda ämnen som
längdskidåkning, bildning och sjukdom. Böcker på senare år: Antropocen (pocket 2018), Till bildningens
försvar (pocket 2021), Kris! (2020, med förord av Antje Jackelén), Framtidslandet (2023). Föredrag, frågor,
bokförsäljning och signering. I samarbete med Folkuniversitetet och med stöd av Folkuniversitetsföreningen

17.30 Paus för mingel och bokförsäljning/signering

18.30 Kemal Gürgü, skådespelare, kurdiska teaterns grundare och ordförande i Artister för Fred,

19.00 Jan Hammarlund, trubadur. Jan Hammarlund har ända sedan debuten 1972 kombinerat sitt enga-
gemang för nedrustning, jämlikhet, solidaritet med musiken. Till hans mest kända sånger hör Jag vill leva
i Europa, Ville, Hem från Afghanistan, Jerusalem och Röda linjen. Fler artister kan tillkomma

PROGRAM

LÖRDAGEN DEN 5 AUGUSTI

10.00 Hur bygger och värnar vi fred? David Bennett, småbrukare, omställare och författare berättar om
matvärn och andra lokala grupper i rörelser som bygger fred genom tillit och självorganisering.

11.00 Spaning: Vart är vi på väg? Är freden fredlös? Vem får säga vad och varför? Frida Stranne, forskare
och författare, doktor i freds- och utvecklingsforskning, lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad
och forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier i Uppsala. Har just kommit ut med boken ”Mili-
tariseringen av världspolitiken och illusionen om den amerikanska freden”, om den politiska utvecklingen
i USA och paralleller med den i Europa och Sverige. Föredrag, frågor, bokförsäljning och signering. I sam-
arbete med Folkuniversitetet och med stöd av Folkuniversitetsföreningen.

12.00 Paus för mat, fika, samtal, mingel, m.m.mm.

13.00 Spaning: Hur härlig är jorden? Författaren och poeten Mats Söderlund om hur klimatnödläget ser
ut i verkligheten och om att sluta fred med planeten. Vandringar i sorg och hopp, på Österlen, i Svenska
fjäll och i världen. Den nyutkomna boken ”Härlig är jorden. Om fjällen, vädret och allt det som ännu inte
gått förlorat” är en kärleksförklaring till de ekosystem som nu hotas av förödelse, och samtidigt en enga-
gerande plädering för allt det vi ännu inte förlorat. Diktsamlingen ”Eskatos, tystnaden tillhör inte oss” är
en poetisk sorgesång över en snart förlorad värld. Ett ilsket och samtidigt uppgivet angrepp på oss alla
skyldiga och drabbade. I samarbete med Folkuniversitetet och med stöd av Folkuniversitetsföreningen

14.30 Spaning: Vart är vi på väg? Sven Erik Liedman, författare och idé-historiker, om den politiska ut-
vecklingen i Sverige och Europa. Föredrag och frågor.

15.45 Elin och Daniel, Folksångerskan Elin Lyth och låtskrivande musikern Daniel Östersjö låter stäms-
ång, gitarrkomp och gripande berättelser ta plats i egna och andras tonsättningar.

16.15 Spaning: En ekonomi inom de planetära gränserna – när, var, hur? Sasja Beslik, internationell håll-
barhetsekonom om lokala och globala konsekvenser och möjligheter? Föredrag och frågor.

17.00 Paus, fika, mingel m.m.

18.00 Emil Jensen, Musik, poesi och komik om biologisk mångfald, hållbarhet och fred. Med Anna Dager
på cello och Hanna Ekström på fiol. Med sina hyllade Sommarprat, Vinterprat och Tankar för dagen i Sve-
riges Radio, har Emil senaste åren turnerat med sina föreställningar för fullsatta hus genom hela landet, på
allt ifrån Dramaten till Way out west, från Ale Stenar i söder till Kiruna i norr. Emils liveframträdanden har beskrivits som just sommarprat på scen, där hans låtskatt varvas med per-
sonliga berättelser, lyrik och komik. I sin helt egna blandning av humor och allvar tar han mellansnacket till en ny genre.

19.15 Paus, fika, mingel mm.

20.00 Majken Tajken - ett band som mixar reggae, hiphop, funk och Balkan i en salig blandning och
kombinationen gör det praktiskt taget omöjligt att stå still. Tighta svängiga beats och sköna blås är deras
signum, Malmö/Österlen är deras rötter vilket hörs i deras musik med inspirationskällor som Peps och Timbuktu. TIDIGARE PROGRAM. Från FREDSFESTIVALEN

PROGRAM FRÅN 2022

Fredagen den 4 augusti
10.00-c:a 20.00

11.00 – 11.30
Tal/Fredsmanifestation på Torget/Hamnplan med Olof Buckard och representanter för arrangörsgruppen.

12.00 – 12.15
Invigning med musik av ”Vindkraft” samt sång

12.15 – 12.30
VÄLKOMNA! presentation av program och upplägg, orientering i tält och
omgivningar samt info från organisationer med bokbord.

12.30 – 13.15:
Åsa Löfgren, forskare och författare, Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Åsa är docent och forskare i nationalekonomi med fokus på klimat. Tidigare
ledamot i Klimatpolitiska rådet och f.n. ledamot i Energimyndighetens insynsråd. Talar på temat Internationell och svensk klimatpolitik och varför det är så svårt att
göra något åt klimatet. Om hotet mot livet på jorden. IPCC-rapporten, Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens arbete, osv. Föreläsning och frågor

13.15 -15.15:
Gäster från Fredsorganisationer i våra nordiska grannländer:
Liss Schanke, styremedlem i Norges Fredsråd och i den norska sektionen av IKFF
Walter Mutt & Annika Lillemets, Fredskulturnätverket
Helge Ratzer, talsperson, Århus mod Krig og Terror, medlem i styrelsen för fredsministerium, Danmark
Presentationer och samtal, moderator Ingalill Bjartén

15.15 – 16.00 Paus

16.00-16.30
Thorsten Laxvik, författare, skribent och naturbruksbonde, initiativtagare till
Matvärnet, där medlemmarna producerar mat och delar med varandra utan att
sätta pris på arbete eller produkter.

16.30-17.20
Musik och dans som helande kraft. Maria Falk, leg lärare, konst- och uttryckspsykoterapeut, gruppledare i intermodal psykodrama. Kenjiro Sato, leg psykolog o psykoterapeut och handledare, arbetar på BUP Trauma, region Skåne. “Mötet med sig själv och den andre i tango. Att känna samspelet och tryggheten genom spegling, vi registrerar varandras inre upplevelser och speglar detta till varandra. Hela kroppen i rörelser visar de egna styrkorna, visar olika förmågor, men också svagheter. Möten leder till fredsarbete. Tango är att mötas!”

17.20 – 18.00
Sylvia Carlsdotter, chef Kulturskolan i Simrishamn och utbildare inom barn-
rättsfrågor. När världen är i ständig förändring. Hur får barnen möjlighet att vara
en del av lösningen i den värld de växer upp i? Och vad säger barnkonventionen
som nu är svensk lag. Om kulturens viktiga roll och betydelse för både barn och
vuxna när världen skakar.

18.00 – 18.30
Poesiläsning, Birk M Andersson, haikudiktläsning
(fortsätter sedan med inhopp mellan olika programpunkter)

18.30 -19.15
Anna Sundström, Palmecentret, om det nya säkerhetspolitiska läge. föredrag/samtal/frågor

C:a 19.45 -20.45: OBS (Programmet hålls i Kyrkans Hus, Allgatan 7, 272 32 Simrishamn) Markku Rummukainen, . klimatrådgivare och Sveriges kontaktperson för IPCC, SMHI, samt professor i klimatologi vid Lunds universitet diskuterar klimatfrågans två ansikten, dels som hotbild och utmaning, dels med många lösningar som också bidrar till en mer hållbar och bättre värld. Vi kan inte längre helt
undvika klimatförändringen, men vi kan göra mycket åt den. Föredrag/frågor/samtal. Lördagen den 6 augusti
Hiroshima-dagen
11.00-21.30

11.00 – 11.30 Tal/Fredsmanifestation på Torget/Hamnplan med Olof Buckard och representanter för arrangörsgruppen.

12.00 – 12.40 : Sven Eric Liedman, författare och idé-historiker, om tidsandan och det nya säkerhetspolitiska läget. Vem ska sluta med vad och varför? Föredrag/samtal

12.40-13.10 Musik
Daniel och Elin
Folksångerskan Elin Lyth och låtskrivande musikern Daniel Östersjö låter stämsång, gitarrkomp och gripande berättelser ta plats i egna och andras tonsättningar. De låter svensk och amerikansk folkmusik gå hand i hand. Trollformler möter Joe Hills engagemang mot krig och orättvisor. Fransk amour och Apollinaires erfarenheter av första världskrigets skyttegravar griper tag och förför – i det som är dylanskt, folkligt och franskt.

13.10 – 13.50
Alf Hornborg, författare, bl.a. till boken Kannibalernas maskerad : pengar, teknik och global rättvisa i antropocen. I "Kannibalernas maskerad" anlägger human ekologen Alf Hornborg ett antropologiskt perspektiv på hela resurs- och omställnings problematiken och visar hur pengar och teknik i själva verket fungerar som raffinerade metoder för att tillägna sig andra människors tid och naturresurser. Kan vi tygla vår rovdrift på varandra och planeten genom att utforma våra pengar på nya sätt? Kan vi föreställa oss en ekonomi som tar hänsyn till människor och miljö bortom vår horisont? Kan vi genomskåda vår tids magi? Föredrag/samtal

13.50-14.30
Sasja Beslik, hållbarhetsekonom, om ekonomiska flöden som håller igång fossilindustri och vapentillverkare. Föredrag/frågor

14.30 -15.00
Maria Blom, sångerska, låtskrivare och konstnär. Hon arbetade med Ship to Bosnia som sände båt med förnödenheter ner till Bosnien under kriget och driver ett sidoprojekt som heter Write4Peace. Har släppt tre egna soloskivor och turnerat med många av våra stjärnor som Ulf Lundell, Eldkvarn, Py Bäckman, Totta Näslund och senast med Lasse Winnerbäck för fred i Kungsträdgården i Stockholm.

15.00 -15.15
Paus

15.15 – 16.00 : Anders Kompass sedan jan 2022 vikarierande direktör för Institutet för mänskliga rättigheter. Han har en lång internationell karriär bakom sig, med framstående tjänster inom FN och UD. Han har bland annat varit chef för fältavdelningen på FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter (UNHCHR) i Genève och representant för UNHCHR i Colombia, Guatemala och Mexiko. Anders var Sveriges ambassadör i Guatemala (2017–2020). Föredrag/samtal/frågor

16.00-16.30
Musik
Anna Bernhorn och Andreas Norén
Sällsam visjazz kallar Anna Bernhorn och Andreas Norén den musik de skapar. De har spelat tillsammans och skrivit låtar ihop i över 20 år. De har släppt en CD
”Sällsam lek” 2010. Vemod, längtan, hopp och kärlek bär deras låtar. Anna
arbetar på kulturskolan i Simrishamn.

16.30- 17.15
Frida Stranne, forskare och författare, doktor i freds- och utvecklingsforskning, lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och forskare vid Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala, om det säkerhetspolitiska läget och den nya stormaktspolitiken, föredrag/samtal

17.15 – 17.45
Paus

17.45-18.00
Olof Buchard- fredsapell för Ukraina

18.00-19.00
”Ett samtal om civilt motstånd” med Marika Lagercrantz , skådespelare, f.d. kulturråd i Berlin och perioden 2015-2021 ordf. i KLYS och Gudrun Schyman

19.00-19.30
Lina Ekdal, poet och dramatiker. kom med sin åttonde diktsamling i våras " Du är inte full du är fylld" Skriver också för kör, just nu i färd med libretto till körverket med arbetsnamnet "Röster från insodan" utifrån intervjuade kvinnors berättelser inifrån fängelser.

19.45-20.15
Göran Söllscher, prisbelönt virtuos, klassisk gitarrist känd för sin breda repertoar av musikaliska tolkningar, allt från Bach till Beatles

Ca 20.30- Gemensam Ljusmanifestation vid Tullhusstranden, med kör

Söndagen den 7 augusti
11.00 – 12.30 Fredsgudstjänst i Nicolai Kyrka i Simrishamn. Olof Buckard, musik och körer. Se särskilt program. Festivalen ackompanjeras av en installation, ett träd, där alla som vill får hänga upp sina önskningar inför fred och framtid. Alla lappar kommer sedan att överlämnas till kommundirektören f.v.b. till beslutsfattare.

23/08/2026

Hej alla Fredsvänner 😊

Nu är det snart dags för Medlemsmöte och vi hälsar gamla och nya medlemmar varmt välkomna!

Mötet är tisdagen den 1 september kl 17.00 i Jonebergshallens samlinglokal (se bif. karta)

Vi ska prata om det som varit, dvs den succéartade Festivalen! Vi ska diskutera vad som kan förbättras och vi ska blicka framåt, till kommande evenemang (bl.a. författarinbjudningar) och vi ska förstås ägna den kommande festivalen, nästa år alltså, några tankar. En mer formell Dagordning ser ut så här:

Dagordning

1. Godkänna dagordning och välja ordförande, sekreterare och justerare
2. Föregående mötes protokoll (har vi glömt något?)
3. Rapport från kassören (hur gick det, plus eller minus?) och medlemsutveckling
4. Nytt från kommunikationsgruppen, inkl. rapporter om vår medverkan vid andra Fredsmanifestationer (Lund, Stockholm, Göteborg)
5. Kommande evenemang – Birger Schlaug på Skeppet, Ola Tunander på biblioteket + vi gör en spaning inför Festival 2027
6. Övriga frågor
Mötet avslutas

Varmt välkomna

Styrelsen genom Gudrun 😊

21/08/2026

Söndagen den 9 augusti
MEDVETEN KONSUMTION

Mathilda Johnsson från Föreningen Medveten konsumtion berättade om behovet av att ställa om vårt sätt att konsumera och om hur hållbar konsumtion hänger samman med rättvisa.
Föreningen Medveten konsumtion har funnits sedan 2008 och har omkring 300 medlemmar. Målet är att cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion ska bli det normala, i stället för den linjära slit-och-släng-modell som präglar dagens samhälle. Vi behöver gå från att vara konsumenter till att bli ”cirkulenter” – människor som använder, återanvänder, reparerar och delar resurser i stället för att ständigt köpa nytt.
Föreningen arbetar genom att informera, ge kurser och utbildningar, engagera människor, samarbeta med andra aktörer och försöka påverka samhällsutvecklingen. En viktig fråga är textilavfallet. För att kunna åstadkomma verklig förändring behövs samarbete mellan forskning och akademi, offentlig sektor, civilsamhälle och invånare. Föreningen arbetar därför bland annat med idéburna samarbeten, exempelvis i Skärholmen, för att engagera människor lokalt och tillsammans hitta lösningar.
Behovet av förändring är stort. Vi lever i Sverige som om vi hade tillgång till fyra jordklot. Samtidigt visar undersökningar att en stor majoritet av svenskarna, 86 procent, vill att Tidöpartierna ska göra mer för klimatet.
Rättviseperspektivet
Hållbar konsumtion handlar inte bara om miljö utan också om rättvisa. Ett tydligt sätt att illustrera detta är Earth Overshoot Day, den dag då mänskligheten har förbrukat årets budget av förnybara resurser. Det handlar bland annat om skog, betesmark och energi.
År 2026 inföll Earth Overshoot Day globalt den 31 juli. Men datumet varierar kraftigt mellan olika länder beroende på hur mycket resurser invånarna förbrukar. I Sverige inföll dagen redan den 4 april. I Qatar kom den så tidigt som den 4 februari, medan den i Kambodja infaller först den 24 november.
Det visar att överkonsumtionen är mycket ojämnt fördelad. Enligt Oxfams beräkningar står världens rikaste tio procent för omkring 48 procent av konsumtionsutsläppen, medan de fattigaste 50 procenten bara står för omkring 8 procent. Samtidigt är det ofta de människor som har bidragit minst till klimatförändringarna som drabbas hårdast av dess konsekvenser. Klimatfrågan är därför också en fråga om global rättvisa.
Donutekonomin
Det finns modeller som visar hur ett hållbart och rättvist samhälle skulle kunna se ut. Ett exempel är donutekonomin. Modellen bygger på tanken att mänskligheten måste hålla sig inom två gränser.
Den inre kärnan representerar människors grundläggande behov: tillgång till rent vatten, hälsa, mat, bostad, utbildning, trygghet och fred. Alla människor ska kunna leva ett gott liv och få sina grundläggande behov tillgodosedda.
Den yttre ringen representerar planetens ekologiska gränser. Vi kan inte överskrida naturens förmåga att förse oss med resurser och ta hand om våra utsläpp och vårt avfall.
Målet är alltså att befinna oss inne i donuten: tillräckligt för att alla människor ska kunna leva ett gott liv, men inte så mycket att vi överskrider de ekologiska gränserna.
Det kan sammanfattas med begreppet tillräcklighet. På engelska talar man om sufficiency, som kan beskrivas som två sidor av samma fråga: enough for the wellbeing of all – tillräckligt för allas välbefinnande – och not too much for the ecosystems – inte så mycket att ekosystemen överskrids eller förstörs.
Från konsumtion till cirkularitet
En annan central del är övergången från en linjär till en cirkulär ekonomi. I dag producerar vi, köper, använder och slänger. I en cirkulär ekonomi försöker vi i stället hålla material och produkter i omlopp så länge som möjligt.
I Sverige är endast omkring 3,4 procent av materialanvändningen cirkulär. Det innebär att en mycket stor del av de resurser vi använder kommer från nya råvaror. I Polen är motsvarande andel omkring tio procent.
Det finns också en stor skillnad mellan hur mycket pengar vi lägger på att köpa nya saker och hur mycket vi lägger på att reparera det vi redan har. En svensk konsument använder i genomsnitt omkring 200 000 kronor för att köpa nya saker, medan bara omkring 27 kronor går till att reparera saker.
Här kommer begreppet cirkulent in. En cirkulent är en person som använder sig av de produkter och resurser som redan finns och försöker hålla dem i omlopp. Det kan handla om att köpa begagnat, återanvända, reparera, dela och låna i stället för att köpa nytt.
Målet är att minimera avfallet och samtidigt använda våra resurser mycket mer effektivt. Vi behöver alltså gå från slit och släng till en ekonomi där produkter och material används så länge som möjligt.
Frågan blir därför inte bara hur vi kan konsumera mer hållbart, utan också hur mycket vi egentligen behöver konsumera. Hur kan vi skapa ett samhälle där alla får det de behöver, utan att planetens ekologiska gränser överskrids?

19/08/2026

Söndagen den 9 augusti kl 15:15

Matupproret
Tatjana Boric-Persson är en av initiativtagarna till Matupproret och är engagerad i både Rebellmammorna och Reformaten. Tillsammans med bland andra Olga Grönvall Lund har hon varit med och byggt upp Matupproret, en rörelse som vill förändra hela matsystemet och flytta fokus från individens konsumtionsval till politiska och samhälleliga förändringar. Matupproret lanserades i Malmö i oktober 2025.
Problemet med dagens matsystem
Vi har ett grundläggande problem med dagens matsystem. För att framställa vår mat krävs enorma mängder mark och vatten, och sättet vi producerar och konsumerar mat på får konsekvenser för människor, djur och natur.
Men det är viktigt att inte bara titta på konsekvenserna. Vi måste komma åt rotorsaken.
Dagens matsystem är inte bara ekologiskt ohållbart. Det är också djupt orättvist. Makt och resurser är koncentrerade till ett relativt litet antal stora företag, vilket gör det svårt att förändra systemet. Dominansen av vissa företag är ett av de största hindren för en omställning.
Samtidigt marknadsförs och säljs mat som bidrar till ohälsa och miljöproblem. Företagen tjänar pengar på systemet, medan kostnaderna i form av sjukdom, miljöförstöring och klimatpåverkan hamnar hos oss alla.
Det handlar alltså om ett system där några tjänar pengar på den mat som gör både människor och planeten sjuka.
Ohälsan
Konsekvenserna syns tydligt i vår folkhälsa. Barnfetman har ökat kraftigt. Varje år kan omkring 23 000 dödsfall i Sverige kopplas till kostrelaterade faktorer.
Vi äter helt enkelt ihjäl oss – samtidigt som människor på andra håll i världen inte får tillräckligt med mat.
I Sverige lever omkring 300 000 människor i matfattigdom. Det skapar en trippel orättvisa: människor kan drabbas av hunger och matbrist, samtidigt som andra drabbas av övervikt och sjukdomar, medan själva produktionen förstör naturens förutsättningar för framtidens mat.
Jorden utarmas
Problemet gäller också själva grunden för vår livsmedelsproduktion: jorden.
Omkring 60 procent av Europas jordar uppges vara kraftigt försämrade. Och om utvecklingen fortsätter kan en mycket stor andel av världens jordar vara så utarmade om 25 år att de riskerar att inte längre vara odlingsbara.
Det är ett enormt hot. Utan friska jordar kan vi inte producera mat.
Frågan blir därför: Vad gör politikerna?
Enligt Matupprorets kritik har regeringen låtit stora livsmedelsföretag och branschintressen få stort inflytande över den svenska livsmedelsstrategin. Företag som Cloetta, Pågen, Coca-Cola och Scan nämns i sammanhanget
Problemet är alltså inte att lösningar saknas. Problemet är att de inte genomförs i den omfattning som krävs.
Lösningarna finns
Utgångspunkten är att kunskapen redan finns. Vi vet mycket om vad som behöver förändras. Det handlar därför inte bara om att få människor att göra bättre individuella val. Vi måste förändra själva systemet.
Matupproret arbetar på två spår.
Det första är det politiska spåret. Det handlar om att påverka politiken på nationell, regional och kommunal nivå.
Det andra handlar om vad vi själva kan göra redan idag för att gå före och bidra till en systemförändring.
En viktig tanke är att flytta fokus från konsumenten till medborgaren. Vi ska inte bara fråga oss vad vi själva köper i mataffären. Vi ska också fråga oss vilket matsystem vi vill ha och vilka politiska beslut som krävs för att skapa det.
För att formulera kraven bygger Matupproret allianser mellan olika grupper: bönder, forskare, rättviserörelser och civilsamhälle. Här finns bland andra ett bonderåd, ett forskningsråd och Rebellmammorna.
Det är viktigt att även de småskaliga bönderna får en starkare röst. Matupproret knyter därför an till en större global rörelse för matsuveränitet och hållbara matsystem, där organisationer som La Via Campesina spelar en viktig roll.
Matupproret är alltså inte en isolerad svensk företeelse, utan en del av en större global rörelse.
Matupprorets krav
Ett centralt krav är att göra bra mat billigare än dålig mat.
Det kan till exempel ske genom att slopa momsen på ekologisk mat och göra ekocertifieringen statlig och kostnadsfri för producenterna.
Samtidigt vill man höja momsen på godis och snacks och införa en producentavgift på sockersötade drycker.
Tanken är enkel: idag är det ofta den mat som är sämst för människor och miljö som är billigast och lättast att få tag på. Ekonomiska styrmedel kan vända på den logiken.
På regional nivå handlar kraven bland annat om att minska exponeringen för ohälsosam mat och att skapa bättre förutsättningar för ett hållbart matsystem.
Här finns exempelvis krav på att förbjuda eller begränsa reklam för skadlig mat, särskilt reklam som riktas till barn och unga, samt åtgärder mot ultraprocessad mat.
På lokal nivå finns stora möjligheter att påverka.
Kommunerna kan skydda odlingsbar mark och betesmarker och prioritera hållbar matproduktion. De kan också använda sin upphandling för att skapa en marknad för lokala och hållbara producenter.
Ett konkret exempel är att kommuner bestämmer att skolor och äldreboenden i större utsträckning ska köpa in lokalt producerad och hållbar mat.
Det handlar alltså om att använda den offentliga sektorns enorma köpkraft för att förändra matsystemet.
Det finns ett brett stöd för att politiken ska ta ett större ansvar.
Frågan är därför inte bara vad du kan göra för att äta bättre. Frågan är också vad vi kan göra tillsammans för att förändra de strukturer som bestämmer vilken mat som produceras, säljs och marknadsförs.
Matupproret handlar inte om att lägga ännu mer ansvar på individen. Men vi kan alla vara med och skapa förändring.
På arbetsplatsen kan man påverka vilken mat som serveras och vilka inköp som görs. Man kan ordna en temalunch, starta en odling eller skapa gemensamma måltider där människor möts kring bra mat.
Man kan också engagera sig som medborgare, anställd, förälder eller föreningsmedlem. Man kan prata med politiker, påverka sin kommun och stötta lokala producenter och organisationer som arbetar för ett annat matsystem.
Det handlar om att gå från ”Vad kan jag göra som konsument?” till ”Vad kan vi förändra tillsammans som medborgare?”
Maten finns på allas tallrikar. Därför kan den också bli en väg till förändring.
För mer information och för att se Matupprorets krav och aktiviteter: https://www.matupproret.nu/

18/08/2026

Hej alla fredsvänner!
Österlens fredsfestival är en av organisationerna som medverkar vid den stora Klimatdemonstrationen i Stockholm. Vi är några stycken från fredsfestivalen som kommer åka upp och delta.
Vill du gå med i tåget med vår banderoll, vi kommer vara en av alla de 200 organisationer som medverkar i tåget
Skriv ett mail till oss så hör vi av oss till dig.❤️☮️

18/08/2026

TACK!❤️
Alla underbara ni som föreläste, musicerade, sjöng, ställde ut och hjälpte till under Österlens Fredsfestival! Så mycket klokskap, kärlek och hopp det ändå finns i världen! Och tack ni fantastiska publik. Vi älskar er!
Man skulle ju önska att det var Fred överallt på Jorden nästa år men så länge vi behövs så blir det en ny festival.
Så förmodligen ses nästa år igen!❤️
Kram från Österlens Fredsfestival!

13/08/2026

Söndagen den 9 augusti kl 14
Per Starke – Historiens guide till framtiden: Om konsten att bekämpa auktoritära ledare
Per Starke föreläste om hur historien kan hjälpa oss att förstå och motverka auktoritära ledare. Hans utgångspunkt var att enskilda ledares känslor, begär och ambitioner kan få konsekvenser för miljontals människors liv. Han hänvisade bland annat till historikern Martin Kragh och betonade att vi måste vara uppmärksamma på de processer som leder fram till auktoritärt styre.
Starke beskrev ideologin som en slags fernissa. Under denna yta finns ofta mer grundläggande motiv, framför allt makt och pengar. Det handlar också om ledarens eget begär efter makt och rikedom. Problemet är att vi som samhälle tillåter sådana personliga begär att få konsekvenser för hela samhällen. Auktoritära ledare blir i många fall valda av människor själva. Därmed är frågan inte bara varför en viss person vill ha makt, utan också varför vi tillåter egoistiska och hänsynslösa personer att få den.
Som historiska och nutida exempel använde Starke Karl XI, Sveriges envåldshärskare, samt Donald Trump och Vladimir Putin. Han visade på flera återkommande metoder som auktoritära ledare använder för att samla och behålla makt.
Det första steget är att framställa sig som folklig och som en person som står nära vanligt folk. Karl XI kallades exempelvis ”Gråkappan”, vilket gav bilden av en enkel och vanlig människa. Putin har på liknande sätt låtit sig förknippas med folkliga aktiviteter, bland annat genom att visa upp sitt intresse för ishockey och umgås med hockeylegender. Trump använder ett vardagligt och folkligt sätt att tala och framställer sig gärna som någon som står utanför den politiska eliten.
Nästa steg är att samla lojala personer omkring sig. Putin har gjort detta genom att omge sig med personer som är lojala mot honom, och enligt Starke har Trump på liknande sätt valt ministrar och andra medarbetare utifrån deras lojalitet. En annan viktig åtgärd är censur och kontroll över information. Den auktoritära ledaren kan också vinna stöd genom att ständigt framställa tidigare regeringar som inkompetenta och hävda att endast den egna rörelsen kan lösa problemen.
Därefter börjar ledaren pröva gränserna för hur långt maktkoncentrationen kan drivas. Starke jämförde detta med den maktbalans som tidigare hade skapats genom bland annat Axel Oxenstiernas regler och institutioner. Putin och Trump har enligt honom på olika sätt försökt kringgå eller försvaga sådana begränsningar. Ett ytterligare steg är att hindra nya utnämningar, avlägsna kontrollinstanser och försvaga de institutioner som kan begränsa ledarens makt. Putin har exempelvis kraftigt begränsat den ryska dumans betydelse. Starke menade att Trump också har försökt försvaga de institutioner som står i vägen för hans politiska makt.
När de andra metoderna inte längre räcker kan en auktoritär ledare använda sig av krig. Starke tog Karl XI och slaget vid Lund som ett historiskt exempel. Krig kan bidra till att skapa en känsla av nationell samling och ge ledaren möjlighet att framställa sig som den som försvarar landet.
En central del av denna politik är den populistiska retoriken. Starke drog paralleller till Julius Caesar och betonade betydelsen av lögner och falska nyheter. Redan historiskt har politiska ledare använt förenklade berättelser om hot och fiender för att vinna stöd. Han menade att uttryck som ”Lügenpresse”, som senare användes av bland annat AfD, borde få oss att reagera med ”kalla kårar”, eftersom liknande retorik har förekommit i historiska sammanhang som lett till mycket allvarliga konsekvenser.
Även Gustav II Adolf lyftes fram som ett exempel på en skicklig användare av populistisk retorik. Han framställdes som den som skulle skydda Sverige och Europa från katolicismen. Bilden av kungen med den unga Kristina på armen kunde användas för att skapa föreställningen om att Sverige kämpade för att skydda landet och dess framtid. Starke betonade dock att det trettioåriga kriget inte enkelt kan beskrivas som ett religionskrig. När Sverige gick in i kriget var det redan inne i en senare fas, och många tyskar hade ingen önskan om att svenska trupper skulle komma. För att förstå krigens verkliga drivkrafter bör man enligt Starke också ”följa pengarna”. Kontroll över exempelvis flodmynningar och handelsvägar gav ekonomisk och politisk makt.
Gustav II Adolfs ambitioner handlade därmed inte enbart om religion. Starke beskrev också hans maktambitioner, bland annat idén om att Sverige skulle bli en dominerande makt i Norden. På samma sätt kan moderna politiska slagord som ”Make America Great Again” och ”Make Russia Great Again” förstås som uttryck för en berättelse om nationell återupprättelse. Starke drog även en parallell till tanken om det ”tredje riket” och till Machiavellis idéer om att göra Italien stort.
En viktig slutsats var att vi måste ta politiker på allvar när de berättar vad de vill göra. Starke tog begreppet ”blodets renhet” som ett historiskt exempel. I Spanien under 1400-talet utvecklades föreställningen att en människas religiösa och etniska bakgrund fanns kvar i blodet. En person som var född jude kunde därför inte bli fullt ut accepterad genom konversion, och motsvarande föreställningar riktades mot muslimer. Ferdinand och Isabella fördrev judar och muslimer från Spanien, och tanken om blodets renhet blev en del av denna utveckling.
Starke menade att liknande terminologi återkom under 1900-talet. Redan under 1920-talet borde man enligt honom ha uppfattat detta som en varningssignal. År 1935 infördes sådana idéer i lagstiftningen i Nazityskland. Det visar hur viktigt det är att reagera på politiskt språk innan idéerna har hunnit omsättas i lagar och institutioner.
Frågan är då hur vi ska förhålla oss till politiker i vår egen tid. Starke betonade att det inte behöver innebära att en politiker som använder auktoritära eller polariserande uttryck automatiskt är en totalitär galning. Däremot kan sådana idéer leda utvecklingen i en viss riktning. Ett exempel är att medvetet öka motsättningarna mellan olika grupper i samhället och underblåsa konflikter som redan finns.
Man bör också vara uppmärksam när politiker försöker få kontroll över medier, kultur, vetenskap och andra samhällsinstitutioner. Starke tog upp frågan om ministerstyre och betonade vikten av att förstå varför självständiga institutioner och myndigheter är viktiga i en demokrati. Han nämnde också diskussionen om koranbränningar och Erdogans krav på att Sveriges statsminister skulle ingripa. Starke betonade att en svensk statsminister inte kan bestämma vad människor får säga eller göra på det sättet, eftersom det finns grundlagsskyddade principer för detta.
En central poäng i föreläsningen var att auktoritära tendenser måste stoppas tidigt. Starke använde bilden av hur man dödar en krokodil: man gör det medan den fortfarande är i ägget. När krokodilen väl har vuxit sig stor är det betydligt svårare. På samma sätt måste man försöka förhindra auktoritära rörelser innan de har hunnit få så mycket makt att de kan kontrollera samhällets institutioner.
Martin Kraghs tanke om att det alltid gäller att vara beredd återkom här. Om man ser historien i ett långt perspektiv dyker totalitära och auktoritära ledare upp gång på gång. Därför måste vi vara beredda och lära oss att känna igen de tidiga tecknen, så att sådana ledare inte får utrymme att utveckla sin makt.
Under föreläsningen gjorde Starke också en konsthistorisk utvikning med utgångspunkt i Leonardo da Vincis Bebådelsen. Han menade att målningen blir svår att förstå om man betraktar den med en modern eller luthersk blick. För renässansmänniskan innehöll bilden däremot en mängd symboler. Trädgården kan exempelvis tolkas som en symbol för fruktbarhet, medan den trånga öppningen kan ges en sexuell betydelse. Ängeln Gabriel kommer med en lilja, som kan kopplas till Gud, Fadern och Jesus. Liljan blir därmed också en symbol för Maria och kvinnan. Starke kopplade detta till Jesajas profetia om den fredsfurste som skulle komma.
Denna konsthistoriska utvikning ledde vidare till frågan om kvinnor och fred. Starke menade att det finns historiska belägg för att kvinnor har spelat en betydande roll i freds- och demokratiseringsprocesser. Som exempel tog han upp den franska undergroundrörelsen under 1700-talet. Nio av tio litterära salonger drevs enligt honom av kvinnor. Där organiserades bokcirklar och samtal om idéer om jämlikhet. Dessa miljöer bidrog till att skapa den intellektuella grogrund som senare gjorde förändring möjlig.
Kvinnorna spelade också en avgörande roll under den franska revolutionen. Starke nämnde stormningen av Bastiljen den 14 juli och betonade kvinnornas betydelse för revolutionens utveckling. Även författare och dramatiker deltog i den politiska debatten och kritiserade Robespierre.
En särskilt viktig person i detta sammanhang var Olympe de Gouges. Hon argumenterade för kvinnors rättigheter och för andra grupper som stod utanför samhällets maktstrukturer. Hon försvarade bland annat slavars och djurs rättigheter. Hon samlade människor för att utbilda dem och försökte visa att revolutionens tal om frihet måste gälla alla. När revolutionen förklarade att folket hade kastat av sig förtryckets ok återstod frågan varför friheten inte skulle gälla kvinnor.
Starke framhöll att de Gouges idéer var provocerande för sin tid och att hon fick betala ett högt pris för dem. Först långt senare fick hon upprättelse i Frankrike. Det tog omkring 150 år innan hennes betydelse erkändes på ett bredare plan.
Mot slutet återkom Starke till frågan om hopp. Historien innehåller en lång rad totalitära och auktoritära ledare, men alla deras regimer och epoker har också tagit slut. De är döda och deras tid är över. Det innebär inte att hotet mot demokratin försvinner, men det visar att historien inte är förutbestämd. Vi måste också vara vaksamma på auktoritära ledare och ideologier som kommer fram. Ni kan alla döda den med era bara händer! Hur? Genom att förstöra ägget!
Som avslutning tog Starke upp hur gamla fiendskaper kan förvandlas. Danmark och Sverige har varit i krig med varandra många gånger, men i dag finns en bro mellan länderna. Storbritannien och Frankrike krigade mot varandra under århundraden, men i dag förbinder en tunnel dem. Historien visar alltså inte bara hur konflikter kan uppstå, utan också hur de kan övervinnas.
Föreläsningens avslutande budskap var därför både en varning och ett hopp: vi måste känna igen de auktoritära tendenserna tidigt, vara beredda att försvara demokratiska institutioner och inte ge destruktiva ledare utrymme att växa sig starka. Men historien visar också att ingen auktoritär era varar för evigt. Därför kan vi, med Starke, vända slagordet ”Make America Great Again” till ett demokratiskt krav: Make Democracy Great Again.

13/08/2026

Söndag den 9 aug kl 13:00

Nina von Uexküll: Klimatförändringar och väpnade konflikter
Nina von Uexküll, professor i internationell politik vid Universität Konstanz och forskare inom freds- och konfliktforskning, föreläste om sambandet mellan klimatförändringar och väpnade konflikter. Hennes forskning handlar bland annat om hur klimatförändringar påverkar konfliktrisker och mänsklig säkerhet.
Frågan om sambandet mellan klimat och konflikter är långt ifrån ny. Redan 2007 uppmärksammades frågan av Nobels fredspriskommitté. Ett ofta diskuterat exempel är Syrien. Före kriget drabbades landet av en omfattande torka, vilket har lett till frågan om klimatförändringarna kan ha bidragit till att konflikten bröt ut. Men den centrala frågan är hur starkt sambandet egentligen är. Är klimatförändringar en orsak till krig, eller handlar det snarare om en faktor som kan förstärka redan existerande sårbarheter?
För att undersöka detta arbetar forskare på flera olika sätt. De studerar statistiska samband mellan klimatförändringar och konflikter, genomför fältstudier för att se hur människor och samhällen reagerar på klimatrelaterade förändringar och har kontakt med beslutsfattare inom exempelvis utrikesdepartement, EU och FN. Forskningen ska enligt von Uexküll bidra till en mer välgrundad offentlig och politisk debatt. Det viktiga är att se systematiska mönster och långsiktiga trender, snarare än att dra slutsatser utifrån enskilda anekdoter.
Utgångspunkten är att den globala uppvärmningen är ett faktum. Samtidigt befinner sig världen i en period med ett mycket stort antal väpnade konflikter. Enligt den statistik som presenterades i föreläsningen är omkring 65 konflikter där stater är inblandade pågående, vilket innebär en historiskt hög nivå sedan andra världskriget. Särskilt oroande är det stora antalet internationaliserade konflikter, där andra stater dras in. Antalet människor som dödas i konflikter är däremot inte högst i dag. De värsta nivåerna återfanns under 1950-talet.
Klimatförändringar som konfliktrisk
Det är viktigt att inte tänka att sambandet ser ut så enkelt som:
klimatförändringar = konflikt.
Forskningen visar snarare att extrema väderhändelser kan öka risken för konflikter i redan sårbara och instabila samhällen. Det gäller framför allt områden där människor är beroende av klimatkänsliga försörjningsformer, exempelvis jordbruk, och där vissa grupper samtidigt är politiskt eller ekonomiskt marginaliserade.
Ett exempel är forskning om torka i Afrika och Asien. Resultaten visar att torka i sig inte automatiskt leder till våld. Sambanden är ofta relativt svaga, och i de flesta situationer fortsätter människor att samarbeta även när resurserna blir knappare. Forskning som von Uexküll varit delaktig i visar exempelvis att risken för konflikteskalering vid torka framför allt ökar bland politiskt marginaliserade grupper som är beroende av jordbruk och redan befinner sig i konflikt eller instabilitet.
Detta är viktigt eftersom människor ofta reagerar på katastrofer genom att hjälpa varandra. En bild från Bangladesh användes som exempel: vid översvämningar samarbetar människor och hjälper varandra, även om det samtidigt kan förekomma ökad kriminalitet. Det är alltså inte så att en klimatkatastrof automatiskt skapar sociala motsättningar. Tvärtom kan den leda till ökad solidaritet.
Politiska aktörer kan däremot utnyttja eller förstärka redan existerande motsättningar. Därför måste klimatförändringarnas konsekvenser förstås tillsammans med politiska, ekonomiska och sociala förhållanden.
Konflikter skapar också klimatrelaterad sårbarhet
Sambandet går dessutom åt andra hållet. Konflikter kan göra samhällen mycket mer sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser.
Om ett område redan befinner sig i krig och därefter drabbas av exempelvis torka, översvämningar eller extrem hetta kan konsekvenserna bli betydligt allvarligare. Krig kan förstöra jordbruk, infrastruktur, sjukvård och försörjningsmöjligheter och göra det svårare för människor att anpassa sig till ett förändrat klimat.
Klimatförändringar kan samtidigt påverka tillgången till mat, vatten, inkomster och säkerhet. Därför kan klimatförändringar och konflikter förstärka varandra i särskilt utsatta samhällen.
Det centrala budskapet är alltså att klimatförändringar framför allt ökar risken för konflikter i sårbara och instabila kontexter. Klimatet är sällan den enda eller ens den viktigaste orsaken till en konflikt. Det är oftare en faktor som läggs ovanpå andra problem.

En fråga som kom upp var om exempelvis vattenbrist kan leda till väpnade konflikter. Svaret är att det inte är så enkelt. Trots att vattenbrist kan skapa mycket stora problem har vattenbrist i sig ännu inte visat sig vara en enkel och direkt väg till väpnad konflikt.
Det handlar i stället om flera kriser som sammanfaller. Miljöproblem, ekonomisk utsatthet, politiskt utanförskap, svaga institutioner och befintliga konflikter kan tillsammans skapa en situation där klimatförändringar får större betydelse.
Det innebär också att fredsarbete kan vara en del av klimatanpassningen. Att förebygga konflikter, stärka demokratiska institutioner och minska politiskt och ekonomiskt utanförskap kan göra samhällen mer motståndskraftiga mot klimatförändringarnas konsekvenser.

En viktig tanke i föreläsningen var därför att vi måste se flera kriser samtidigt. Klimatförändringarna verkar inte i ett vakuum. De samverkar med krig, fattigdom, migration, ekonomisk ojämlikhet och politisk instabilitet.
Det väcker också frågan om klimatförändringarna kan göra konflikter som redan pågår ännu värre. Här är forskningen särskilt relevant, eftersom klimatrelaterade påfrestningar kan försvåra människors möjligheter att försörja sig och samtidigt minska staters och samhällens kapacitet att hantera kriser.
Sambanden kan dessutom komma att bli starkare i framtiden. Forskare bedömer att klimatförändringarnas betydelse för konflikter kan öka när extrema väderhändelser blir vanligare och mer intensiva. (Nature)
Migration och frågan om solidaritet
Migration är en annan komplicerad del av frågan. När människor tvingas lämna områden som blivit obeboeliga eller där försörjningsmöjligheterna försvunnit krävs det resurser och kapacitet för att kunna flytta. Det innebär en paradox: de människor som är mest utsatta kan också vara de som har minst möjlighet att migrera.
Människor med pengar, nätverk och andra resurser kan lättare lämna ett utsatt område. De allra fattigaste kan däremot bli kvar och därmed fastna i de områden som är mest utsatta för klimatförändringarnas konsekvenser.
Samtidigt finns det anledning att inte bara tala om klimatförändringar som en källa till konflikt. Människor samarbetar ofta när de ställs inför gemensamma hot. Frågan om solidaritet blir därför central: kan gemensamma klimatproblem också leda till ökat samarbete mellan människor och samhällen?
Förebyggande arbete
Ett viktigt slutbudskap var att arbetet mot klimatkrisen inte bara handlar om att minska utsläpp. Det handlar också om att bygga samhällen som klarar förändringarna. Att stärka demokrati, minska fattigdom och politiskt utanförskap, bygga motståndskraft och förebygga konflikter kan samtidigt vara ett sätt att minska klimatrelaterad sårbarhet.
Klimatförändringar leder alltså inte automatiskt till krig. Men i samhällen som redan är instabila, fattiga eller politiskt marginaliserade kan klimatförändringar bidra till att konfliktriskerna ökar. Och när konflikter väl uppstår kan de i sin tur göra människor ännu mer sårbara för klimatförändringarnas konsekvenser.
Det är därför mer fruktbart att tala om ett samspel mellan klimatförändringar, konflikter och sårbarhet än om en enkel orsakskedja där klimatförändringar leder till krig.

Adress

Hamnen
Simrishamn

Webbplats

https://osterlensfredsfestival.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Österlens fredsfestival postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.