12/07/2018
IMORGON ÄR DET PREMIÄR!!!
Berättelsen i ”Klaveret” tar sin början med att två små flickor blir bästa vänner: Signe och Lotten. Dessa gestaltas av två personer med (de för regissör och hela produktionen smått opraktiska) namnen Linnea Landström och Linnea Nygren!
Linnea Landström började sin sceniska bana med att spela barnteater i hemstaden Luleå. Hon har gått jazzsång, körledning och komposition på Sjöviks Folkhögskola, och studerar nu på kandidatprogrammet i komposition vid Musikhögskolan i Örebro. Sommaren 2016 spelade hon piano i Sommarteaterns uppsättning av ”i ungdomens år”, och platsen har satt spår som gör att hon mer än gärna återvänder!
Linnea om Horndal: ”Jag upplevde Horndal som en idyllisk men samtidigt historisk plats, en liten bruksort med många berättelser och ett stort hjärta med allt sitt engagemang för sommarteatern!”
Ett och annat klavertramp har även hon gjort i sina dar: ”En gång tappade jag omedvetet min relativt nyinköpta smartphone i en mulltoa, den hittades inte förrän två veckor senare då min väns farfar skulle tömma toan och jag fick samtalet "vi har hittat din telefon...".
Linnea Nygren är född och uppvuxen i Horndal, och förutom att hon står på scen i rollen som Lotten så är det också hon som har skrivit manus och mycket av musiken i föreställningen. Linnea är utbildad i diverse musikrelaterat på bland annat Musikkonservatoriet i Falun och Sjöviks folkhögskola, och börjar till hösten sitt tredje och sista år på Musikhögskolan i Örebro, där hon läser klassisk sång.
Linnea grundade Sommarteatern för fyra år sedan. ”Där så häftigt att se hur sommarteatern växt sedan starten för fyra år sedan; hur den börjar jobbas in som en tradition, och att folk frågar efter den. Så hur skulle jag kunna låta bli att komma tillbaka varje sommar?”
Och visst har även Nygren trampat i klaveret en och annan gång! ”En kort konsultation av min gamla ”Mina vänner”-bok ger vid handen att jag någon gång under mellanstadiet ska ha ropat ”Morfar!” till en farbror som visade sig inte alls vara morfar. I övrigt tror jag att min hjärna av ren nödvändighet har sorterat bort all information om mina klavertramp av ren självbevarelsedrift…”