08/10/2024
”Hur går det med skrivandet?”
”Var tog dikterna vägen?”
”Var har du tagit vägen?”
Det undrar jag själv ibland, i alla fall den sista frågan. Vet att jag är på väg, men inte riktigt när, var och hur - med skrivandet.
Jag skriver, o ja, såklart jag skriver, framför allt i somras. Skrev varje dag och har en hel del text att bearbeta. Min text. Orörd. Rakt ut under eken. I båten. På klippan. Tidig morgon. Mitt på dagen. Precis när orden kom. Ingen spärr.
Vill söka i just det. Det som vill dansa. Det som vill. Vad händer utanför återhållsamheten?
Spana bakåt. Våga framåt. Hålla mina inre barrikader i handen eller helt enkelt låta dem balansera själv på kanten. Nära. Därför finns jag i allra högsta grad, men inte på denna sida. Just nu. Kanske aldrig. Ingen aning.
Mitt skrivande är mitt just nu.
Ibland
behöver
vi
inte
ge
orden
direkt.
Vi
behöver
vyerna
som
sparats,
i
orden.
Vi
behöver
alltid
orden.
Alltid.
Sen.
_________________________________________
Instagram.com/strykinteallt
